Jävla skit.
Jag hatar att känna att jag inte räcker till. Att inte hinna med allt som man måste få gjort. Som man VILL få gjort! Mina problem är säkert små jämfört med dig, men jag som inte kan hantera stress blir bara arg, och trött. Som folk tydligen har märkt (innan jag själv gjorde det) så mår jag inte bra. Jag vill må bra, jag vill vara på topp hela tiden och kunna vara en skitrolig klasskamrat, en underbar partner och en duktig dotter.
Jag vill så mycket, men jag känner mig bara så arg inombords hela tiden. Såhär har jag känt så många gånger förut, ni som läser min blogg känner säkert igen att jag redan har skrivit detta en gång tidigare.
Idag försökte jag träna på mitt muntliga tal till Svenska B som ska handla om den moderna människan som är rädd för att fastna i Svenssonträsket och istället försöker fylla familjelivet med spänning och coola saker, men istället glömmer bort att själva må bra och att ge av kärleken. de blir istället arga, stressade och vresiga (oj jösses, låter så himmla bekant, vem är det som detta påminner om...?). Då skulle jag sedan avslutta detta tal med den 'Slutgiltiga lösningen', som den expert som jag alltid försöker att vara, men jag insåg att jag inte kan lösningen. Hade jag haft lösningen hade jag använt mig av den! Men jag är ju bara 18 år och nu har jag valt ett ämne som en livserfaren flerbarnsmamma kanske skulle kunna tänka sig ta upp. Jag vet ju förfan ingenting om familjeliv! Åh! Nej, och nu kan jag inte ta nåt annat ämne. Så nu får jag låtsas att jag kan allt och hoppas på att jag kan 'sälja' det till min lärare.
bajs bajs bajs bjas. jag vill vara harmonisk...
HARMONI I HELA KROPPEN!
Jag vill så mycket, men jag känner mig bara så arg inombords hela tiden. Såhär har jag känt så många gånger förut, ni som läser min blogg känner säkert igen att jag redan har skrivit detta en gång tidigare.
Idag försökte jag träna på mitt muntliga tal till Svenska B som ska handla om den moderna människan som är rädd för att fastna i Svenssonträsket och istället försöker fylla familjelivet med spänning och coola saker, men istället glömmer bort att själva må bra och att ge av kärleken. de blir istället arga, stressade och vresiga (oj jösses, låter så himmla bekant, vem är det som detta påminner om...?). Då skulle jag sedan avslutta detta tal med den 'Slutgiltiga lösningen', som den expert som jag alltid försöker att vara, men jag insåg att jag inte kan lösningen. Hade jag haft lösningen hade jag använt mig av den! Men jag är ju bara 18 år och nu har jag valt ett ämne som en livserfaren flerbarnsmamma kanske skulle kunna tänka sig ta upp. Jag vet ju förfan ingenting om familjeliv! Åh! Nej, och nu kan jag inte ta nåt annat ämne. Så nu får jag låtsas att jag kan allt och hoppas på att jag kan 'sälja' det till min lärare.
bajs bajs bajs bjas. jag vill vara harmonisk...
HARMONI I HELA KROPPEN!
Kommentarer
Trackback